julviva

min helg:

åh, jag kan verkligen skriva så himla mycket. skön helg har det varit, jag tror jag börjar uppskatta mysbyxor mer än någon annan även om strumpbyxor är hetast.nu
johan och jag har varit med varandra heeela helgen bortsett från halva söndagen, passar mig utmärkt.
vi har mysit jättemycket; bakat, sett på film, ätit. sett på idol, spelat panicball, gått ut och gått, lyssnat på radio och lite sånt där ni vet. :)

mamma och jag besökte karlstads innekärna dagen till ära på skyltsöndagen, det var mysigt och shit pommes vad mycket karlstad har att erbjuda ändå säger tjejen helt utan shoppinglust. sörjer lite för monkiskora (ja, detta är en modeblogg) som var alldeles skyhöga men är asglad för spetstoppen även om hundra andra redan har den! livet funkar känner jag. bara några ryck i skolan bara så är vi där sen, jullov. imorgon börjar även julkalendern och jag ska äta tvfrukost i 24 dagar i streck, det ni. hoppas den är bra så ja slipper klaga över det med!

slänger in en bild på mitt helgsällskap.

jag bloggar aldrig ifrån skolan, men såg att sara gjorde det så nu gör jag det. 

jag tog paus i pluggandet, ibland känns det verkligen som om jag förstår matten, sen kommer det alltid en uppgift eller ett helt kapitel som aldrig någonsin stannar kvar i huvudet utan bara passerar i och med min tjuvtitt i facit. känns lite jobbigt med mattestöd imorgon, jag tycker det är så pinsamt att be om hjälp så ja skriver bara av ju. litteraturprov nästa vecka, värt att börja plugga snart tror jag.
johan är jag galen i, försöker ringa hela tiden men ja hindrar mig i sista sekund. är på tok för kär.

ja sara, jag har lånat en bruce skiva och lyssnar lite (tycker det är ganska dåligt men står ut) och ja, julklappar it is snart. kanske du och jag tillsammans någon enstaka? puss

nu är det jul snart tror jag
himlen är ganska vacker här hemma
jag lyssnar på technojulmusik och läser flyga drake
funderar över mig själv

hårband, barfota på asfalten, springer och får tag i din hand. undrar varför den är kall, dina ögon är borta. solen lyser, ett grönt björklöv framför mina fötter landar mjukt. syntet och bomull mot kroppen, dina hand som klämmer, en röst som tillhör dig. jag är hemma igen. håll kvar, jag lättar och flyger. jag lättar och flyger.

jag glömmer aldrig orden från igår.
de är de enda jag tänker på.

alltså. det lustiga är att jag gillar våran mumelärare
magnus tuneld. (kanske för att han är såpass slapp)
men han är verkligen inte pedagogisk nejnej.
han lyssnar aldrig på mig och sara när vi ber om hjälp,
sen gillar han inte vårat arbete heller, thanks dude.
vi kommer skylla på att vi inte fick någon hjälp när alla kritiserar
vårat vackra arbete som jag vill använda och
genomföra på riktigt.

jag har skrivit ett utkast på min krönika och skickat till pappa
tillsammans med ett youtubeklipp, han blir glad nog : )
ska plugga lite matte sen och vara hemma ifrån yogan
och baka med lillebror.
nu ska jag vänta på älskling och gosa in mig i min första
förkylning sen lunginflammationen i somras. puss

hur många inlägg får man göra per dag?
för jag vill ju inte bara att förra inlägget ska förstöra hela min helg.
jag har vaknat med johan två mornar i rad, det finns INGET bättre. jag älskar honom så himla mycket. nästan läskigt mycket. jag är så himla beroende. utnyttja inte tack.
vi har gått promenader, solat på balkongen under filt, ätit (massor) , tittat på film och han har lovat att han tycker om mig litegrann också :)

jonna var mysi också. massa gott fick man när man kom dit! goda revben, smoothies, frukter och film blev det. lånade lite böcker också så jag tror jag ska fördriva tiden med det eftersom att plugga matte känns så värdelöst eftersom jag inte förstår.

okej. positivt. men det är söndag. peace på det.

julia rullar tummarna. rullar tummarna. rullar tummarna är något man gör när man är 60+, har ont i ryggen eller varken är ledsen eller glad för att man snart ska dö. julia sjutton år är ingenting av det där. möjligtvis har hon ont i ryggen. hon sitter på bussen, den skramlar och den är varm. julia rullar tummarna och tänker på musik kompisar fester. nej det gör hon ju inte. julia är ingen vanlig tonnåring eller så är hon så vanlig att det blir ovanligt. julia är ledsen. bussen är så ful. snön kommer ner från himlen och hon är ensam. ensam med busschauffören och tanten med alla pantburkar. om bussen vände om, då skulle allt se så mycket finare ut. inte för att hon skulle titta åt andra hållet utanför att den var påväg. nu är bussen inte påväg, den ska bara hem. lämna av julia och få henne att sluta rulla tummarna. julia vill tillbaka till sin pojkvän. han är varm och han förstår. julia känner sig kall och oförstådd. hon gör ingenting. känslorna är som en småbarnsmammas, rutinen har blivit så hemsk och tråkig men hon skulle döda dör att ingen skulle ändra på den. hon vet att alla andra tar tag i det. gör matteläxan, tänker på sommarjobb och nyårsoutfiten. julia rullar tummarna och känner doften av sitt otvättade hår. ingen på bussen vet vem julia är, ingen vet ens att hon sitter där. det passar. söndagar tänker hon, söndagar har en tendens att vara så fruktansvärt läskiga. fruktansvärt. alla säger att det är en slapp dag, en onödig dag egentligen. men för den som rullar tummar blir det lätt läskigt, stressande och bara ett tecken på skiljande. dagen d då ingen mer trygghet når en förräns om fem hela dagar. fem hela dagarns väntan.
julia slutar rulla tummarna och går ut ur bussen.

jag har alltid haft ganska lätt att få ut mina känslor i ord, men då på tangenter. Någonstans påväg ut genom munnen i en smart formulering virvlar jag till det och mina ord låter alltid så konstiga. Men det känns ju alltid bättre att få det ur sig, så jag försöker här. Bloggen som får mindre och mindre besökare, som tur är?

Höstdepression, smaka på ordet. Visste känns det torrt, knastrigt och du känner igen smaken. Du gillar den inte men du har lixom inte hjärta att spotta ut den, du vet inte ens hur du skulle göra det. fan känner jag rätt ofta nu, allt känns lamt men den här gången längtar jag inte efter världens förrändring eller att något äventyr ska ligga på dörrmattan när jag kommer hem från skolan, jag längtar efter tryggheten.
Tryggheten, jag har jagat den hela min barndom, hela min uppväxt. Gör inte alla det?

Såhär ligger det till. Jag känner mig kall, jag känner mig ensam och som om jag inte passar in. Jag försöker att sluta vara beroende av den jag älskar mest för att det inte ska göra så förbannat ont om något skulle komma emellan (det jag ägnar mina mardrömsnätter åt). Jag deppar helt enkelt.
Jag söker inte medlidande, om det vore så enkelt, jag söker bara mig själv. För just nu förstår jag inte en människa, jag tycke alla har dåligt temperament, inte kan läsa mina känslor, inte ställer upp, inte tröstar, inte älskar. Men så är det inte, det där är jag. mina egenskaper.
allt det här leder till min mage. den skriker, jag skriker. ibland kan jag inte gå. ibland förstör jag för min bästis i sthlm genom att konstant klaga över min mage. jag måste kanske börja ta tabbletter för den igen. lungna sköna tabbletter.
om ni nu skulle få för er att oroa er. så gör inte det. ha lite överseende bara. pyttelite.


blev sminkad på bodyshop i alla fall. fint och glad blev jag. sen grät ja lite för ja sakna johan.

jag minns ett blogginlägg agnes skrev för längesen.
hon berättade om att hon ibland grät av ilska och frustration för att någon inte förstod.
tack , är där nu.

de där strumbyxorna köpte jag i venenig, på engelska, på våran gata. idag
sprack de. tror det var en symbol eller nått. skit.
johan glömde mig. det var förmdligen (och förhoppningsvis) ett misstag men
ändå. jag har mina fleecepyjamasbyxor på mig nu och sitter under filt.
synd att jag inte kan stanna här hela kvällen, nu ska ja nämligen iväg och handla
matsäck till imorgon (sthlm känns inte så coolt som alla säger, särskilt inte med
spm2b). smoothie blir det nog men sen sinar fantasin. ikväll ska jag vara glad för
att få sova, det brukar jag inte vara. puss

Jag lyssnar på bananamusik och diggar.
jag ska nog träna sen, dansa dansa . sing hallelujah!
johan skickar sms, hihih, köpt present till mig :D
jag skriver inte med smilisar och jag pluggar verkligen inte på samhällskunskapen, det är tråkigt nu.
Jag är glad tror jag nog faktiskt :)

mail från thailand gjorde mig glad.
dans igår gjorde mig väldigt glad! det är något av det roligaste jag vet och jag gör det ändå bara en gång i veckan, skumt det där.
Dagen har varit jätteskön, om möjligt ännu en dag ifrån johan.
men i alla fall. skitbra franskaredovisning, eller ja, vi har det åtminstone gjort vilket känns skönt :)
gå igenom mattediagnosen, jag kunde ju hälften i alla fall och förstod resten när han gick igenom det. kanske blir plugg varje dag frams till provet för att behålla den här känslan. inte min favvohobbie men får gå.
sola med sara, varmt varmt varmt men ändå bra för mitt välmående (snodde ordet från pappa). sen springa runt på stan och lukta på goda lotions, schampoo och bodybutter typ. jag gillar.
sen hem, softa lite med samhällskunskap (finns skitroliga diskussionsfrågor om man tycker detta är intressant!) och mamma köpte godis till mig och sara, fast sara har fortfarande inte dykt upp....
men sen blire grey's och godis , tack gode gud att sockerfria veckan bara räckte i tre dagar.

nu skrev jag en lång text, vet en brud som inte läser. ehhehehehe

fan också, jag hade bestämt mig för att blogga om nått kul idag. för dagen var ju faktiskt helskön rätt igenom.
förutom kvällen nu då.
jag har inte dyskalkeli (hm, kanske dyslexi med den stavningen?) utan bara rena plågande fokuseringssvårigheter, jag skjuter snart mig själv eftersom jag inte gör någon matte alls. det kommer köra sig imorgon och jag får helt enkelt stå ut med det (det kommer ja inte göra nej...) .
dessutom, ja ska inte äta sötsaker på hela veckan :O, känns sjukt.
mamma förstod och köpte en massa frukt.
johan trodde ja var arg på honom --> jag blir trött på att det är en HEL jävla vecka kvar.
redovisning i franskan på onsdag, icke sa nicke. jo och ja är inte så förberedd. hur kul ska det bli att plugga samhäll då? neeeeeeeeeeej tack.
frys arslet av dig.

(notera lite positvit i början)

med risk för upprepning.
tack kevin för allt du gör.
herregud, jag sitter och gråter till en maltes som sjunger i idol 2008 för att han påminner mig om min pojkvän. vi pratade alltid om honom, du dissade jag hyllade.
nu får han mig att gråta, fan kevin. men snart, snart din jävel. då kommer min pojkvän hem, han är starkare än dig. betydligt starkare än mig.

vi hade mysigt. det hade vi verkligen. vi gick promenader, låste in oss i lägenheten, hade sönder en toalett, läste fem timmar i streck, mobade mamma för klaustrofobin på flyget, och framförallt då så åt vi. Hela tiden, vi åt pizza till frukost, lunch och middag, vi åt risotto, pasta och so on.
men ja tänkte visa lite bilder och så, min blogg känns mysigare än bilddagboken, dessutom är det så mysigt att titta tillbaka (att ja nämner mysig i varje mening beror på att ja är knäpp)


här bodde vi, i en lägenhet med utsikt över gatorna


jag vill inte orkar inte ladda upp bilder. det är nog dyrt att smsa från thailand. bajshejdå

det är det enda jag kan säga just nu. nej inte alls, självklart kan jag säga mer och kommer göra det också. stressade just som en galning och skrev ut min uppsats om stavgång och grejjer och fixade allt med packningen och så, trodde det var måndag imorn.
att få reda på att ( julia, det är söndag imorn /max) ) det imorgon bara är söndag och att jag alltså sitter här så himla ensam en lördagkväll var inte min favoritnyhet för idag.
italien var jättefint. jag orkar inte säga mer, jag vet inte om ja blivit knäpp. jag älskar att vara borta och det var bra nu med, venedig var bra. alla bagerier, alla båtar, min säng, min bok. allt var bara bra. jag är utsövd och så.
men ändå inte riktigt bra, förlåt. jag älskar mina föräldrar och lillebror och jag får dålig samvete när jag inte säger att ja är frälst över den här resan.
okej, ni har redan listat ut det. han är fortfarande borta och det är det som gör mig knäpp. jag är trasig och ensam. trodde jag skulle ha energi till hundra att ta tag i den här veckan och få den att gå fort, men icke.
jag ska i alla fall träna jättemycket den här veckan har jag planerat, det kommer gå som det alltid går när jag vill göra något, inte sådär jättebra va. men herregud julia, visa lite entusiasm till livet som du hyllar så fruktansvärt mycket. ja ja ja.
jag måste till druvan också i veckan, spela piano, plugga samhäll och matte.
lovar att det kommer ett roligare inlägg den här veckan. det måste bara vara så.