sambos.

Det har blivit mycket text här, men ärligt talat så har jag återigen tappat bort min minnesläsare. Eller ja, inte letat för alla de andra laddar upp mina bilder. Men nu kanske jag kan sno tillbaka lite från facebook och matildas blogg.
Min familj här uppe. Mina sambos, mina stöttepelare. Vendela, Sabina och Matilda <3.
skidbacken blir snart! Ska filma när vendela och matilda åker snowboard ner för mormors störtlopp. Lär bli en del skratt.
I övrigt skadade sig Sabina sig igår. Jag och Vendela satt som rädda mammor och väntade på att hon skulle komma hem från sin skoterkrasch. Resultatet var en rejält stukad axel och lite rädd Sabina. Men vi tog hand om henne så nu mår hon lite bättre.
Nej, nu ska jag borsta tänderna och ge mig ut i backen. Ikväll är det måndagsklubb och jag är liiite taggad faktiskt. Ledig i morgon ju!


dagen efter

jaha.
bakfull frågetecken.
det är förövrigt inte idag då. men ändå. soffmode som tusan idag. jag fick en toast på sängen klockan nio av vendela och sen var det girltalk/sova vidare tills halv tolv. däcka i soffan framför tvn och äta två kiwi.
MEN
snart ska jag åka till lindvallen och lille julis! Eller stora julis för hon fyllde 20 igår, fina tjejen. Vi ska bada, basta,bowla och käka gott. MYS

skönt du.

jag kommer brinna om det inte redan hänt.

diskuterar skvallerlådor, tittar på p3 och halsar cola.

p3 guld !
åh. vi äter godis och dricker cola. vi kör fettostilen här borta.
jag är för övrigt dum i huvudet på nätterna. vaknar, går upp, tar fram frukost. kommer på att jag ska kolla klockan och inser att den är halv tre på natten. skräcken för att försova sig börjar spåra ur.
hallå robyn vinner allt.
gillar't
men hoff, daniel och oskar måste ju vinna lite också.
93 i dag då. har skottat i en och en halv timme på trestol mellan.
får träffa min familj om en månad, sjukt för mig.

nu hoppas vi

Idag funkar visst min blogg. Fast det kanske inte går att publicera, vi får väl se.
Jag saknar att skriva litegrann. Men oftast hinner jag inte tänka på det, jag gör så mycket annat. Just nu till exempel pågår ju Handbolls...något (vm/em/os) och vi har folk hos oss varje kväll nästan. Jag sitter på golvet, spelar mobilspel eller gör matlåda samtidigt. Och sen väntar jag på att få spela plump eller sjuan efteråt. Jag förlorar på allt men det är okej.
Annars är det värsta här uppe att ha kvällsåk. Sist fick jag hjärnskakning och gjorde bort mig ordentligt. Men det är okej ändå. Jag har fina vänner här uppe. Vänner som känner att man måste göra saker. Som chokladbollar mitt i natten när man ska upp klockan sju på morgonen efter. Eller åka och bada och ha vem-simmar-längst-under-vattnet-tävlingar. Eller att väckas kvart i sju en ledig dag och åka till Lima för att hämta ut ett par skor.
Det har gjort lite ont. Jag har längtat hem, saknat mina vänner något helt outstanding och kanske trott att jag ska ge upp.
Men vet ni?
Det är 95 dagar kvar idag, tre månader och fem dagar. Det är ganska lite. Jag lär inte vara så mycket rikare i pengaväg när jag kommer hem. Men ganska rejält mycket rikare på andra håll. Som vetskapen att jag gillar dressing på salladen, som vetskapen att jag klarar det mesta med lite hjälp av folk jag gillar. Och vetskapen om att alla andra är ett telefonsamtal bort, eller en bussresa.
Det här ska nog fortsätta gå bra.
Jag tror på det ikväll i alla fall.
Kärlek, typ.

RSS 2.0