they are going to see us from outer space.
Vi har köpt en bil, jag ska iväg och jobba på ett så himla kul jobb, Mikey har nytt jobb, det är snö ute, jag ska äta Skagenbaguette till lunch och imorgon åker vi till stockholm!!!!! Ellie Goulding, bästisar, Lidingö och Stockholmsluft. Pirr.
mitt 2013: juni
Mamma och jag började juni med att vi åkte till Cadaques i Spanien. Vi åkte buss över bergen och trodde vi skulle ramla ner, badade i iskallt saltvatten medan folk tog kort, drack mojitos på förmiddagen och klättrade upp på höga kullar i värsta vindstyrkan. Så himla mysigt bara hon och jag.
Jag köpte den här plånboken i en liten butik och har älskat den sen dess. Så himla fin.
När vi kom hem hade jag inte fått så mycket färg (pga det var ganska kallt!) så jag solade på balkongen och åt smoothie med musli till frukost. Det var varmt, sitta-i-nattlinne-på-balkongen-varmt till och med.
En kunde äta sånt här för det var sommar. Alltså herregud. Saaaatan vad gott.
Jag slutade på dagis men var en dag och lämnade nycklar. Saknade så mycket! På kvällen åkte jag till Telefonplan och jag och Jullan gick på boxning, här är vi således helt slut. Sen cyklade vi hem till henne, jag satt på pakethållaren hela vägen.
Mormor kom till Stockholm och vi åkte till Johanna och Daniel för att vara med på Alfreds namngivning. Minns att det var så satans göttigt sommarvarmt och att Alfie var så grymt söt.
Sommarlov och jag hände med de här! <3 En kväll åkte Juls och jag till Trädgården och dansade en stund innan vi drog med fina karlstadkillar till Skinarviksberget och såg soluppgången. Herregud sommar. Dagen efter hänge vi i Svandammsparken och åt hamburgare på Svenska Hamburgeköket.
Åkte till stan en dag och mötte upp Ramones för lite shopping. Såg ut såhär, längtar efter converse (och att vara sådär brun!). Lyckades för övrigt springa 4,5 kiloter, rekord!!!!
Sen vart det studenttider och jag åkte hem till Karlstad! Bodde under mamma och pappas tak och lånade kläder. Max och jag tog oss i ösregn till Jens utspring och sen åkte jag och mamma till Hammarö på fin studentfirning.
Jag och Julia gick till Koriander och en kväll efter mysigt vin- och snacksmys hemma hos hennes föräldrar! Vi är så grymt fina här tycker jag, mamma tycker jag ser vrinfull ut...
Jag spenderade några dagar med mami och papi på Arnön, detta älskade ställe alltså. Vågade sova i gäststugan, åt långfrukostar, tog årets första dopp och grillade lax. Bävade inför att jobbet kom närmare men njöt faktiskt så in i bängen.
När jag kom hem till Stockholm kom dessa pinglor och hälsade på! Så himla fint att träffa dem igen och bara snacka, skratta och minnas ihop. Vi gick på grekisk restaurang, åkte karuseller på Gröna Lund och drack drinkar på Fridays.
Det vart midsommar och jag P styrde kosan mot Värmland igen. Midsommar var så himla blandat men fint ändå, nattdopp, blomsterkransar, barndomsvänner och rundpingis bland annat. I Stockholm igen var det busstrejk och jag vilade från den med Jessica på Riddarholmen. Startade den kvällen ett beroende av BabyBell.
Jag var ju aldrig trött inför jobbet eller så.... Nej men ärligt så var jag rätt nöjd med att ha lite mer ansvar och att jag kände butiken utan och innan.
Och såhär såg det ut från min balkong!
vink från soffan.
Hejhej jag har pyjamas och har precit ätit kakor till frukost. Har dessutom bokat tid för vaccination och ska nu packa träningsväskan och åka in till ett förhoppningsvis folktomt gym. Tänker mig att det kanske blir intervaller på roddmaskinen, sjuka benböjsövningar eller bara planlöst glidande på dagsagendan där. Ha en fin måndag!
mitt 2013: maj
Så var det dags för vårmånad gänget! När det blev sådär varmt och blommigt ute och precis allt utanför min balkong var rågrönt. Jag firade i alla fall in valborg och maj med bästaste människorna! Patric, Julia, Fredrik, Daniel och Sarah befann sig alla i min lägenhet på ön och åt getostsallad, drack cava, gick på rälsen till elden i Torsvik och spelade Alias in på småtimmarna. Mitt bästa valborgsfirande någonsin!!!! Tog noll kort. Kul.
Jag åkte hem till Karlstad på visit och njöt av våren. Lyssnade på musik på tåget och hade fått en ny jeansjacka från mamma som hon köpt på Nära Nytt, kan ha varit sommarens mest använda plagg. Började helt plötsligt rysa av längtan efter att bara kunna ha en sån tunn jacka.
När jag var hemma drog Max med mig på en långtur på inlines bland vitsippor och grus som kommit fram under snön. Max hade shorts och ramlade när han drog mig med sina stavar. Skrattade ihjäl mig tills morgondagen kom och därmed träningsvärken. Hejdå benen.
Åkte till Örebro och gick på kosläpp med härliga människor, dröm som slog in! Var dock inte helt fantastiskt för vi fick vänta ganska länge på kossisarna men som tur var hade vi fått mjölk och bullar att mumsa på.
När jag kom hem till min ö tog jag en kvällspromenad. Ja mina vänner det är kvällsljus på bilderna. Våren kom verkligt sådär bara pang bom, det blev varmt och nedanför gick barn barfota på lilla sandstranden. En av mina favoritblommor slog ut och jag var ganska tacksam över livet.
En kväll efter jobbet gick Julia och jag till Trädgården. Kan ha varit en av de roligaste kvällarna på hela freakin året. Dansade i tuggumirosa strumpbyxben och Julia kunde alla låtar och jag ingen. Hamnade efterfest i Hammarby Sjöstad som vi flydde från vid sex på morgonen under körsbärsträden.
Våren och maj kom med ljus och osminkade tider.
Det blev förskolans dag (en biggie parantes är att jag saknar det där stället såååå mycket ibland, så så mycket) och jag var boss. Haha skoja. Dock iklädd mina älskade baggyjeans, linne med reflexväst över pga enorm hetta och självklart "dagisarmband".
Julia och jag försökte starta sommaren genom sommarklänningar och heldag i GLAM. Frukost på Ett Skafferi och hallonsoda med hundgos i Vinterviken till exempel. Plus gjorde kransar av maskrosor, en av mina favoriter med våren.
En kväll gick jag, Patric, Julie och Fred på Movitz på Grönan. De hade precis släppt sin singel Limousine med Maskinen så det var ganska mäktigt! Vi drack för övrigt rätt mycket öl och jag och min bästis åkte en och annan karusell som alltid. Vill och måste göra det i sommar igen.
Gick på pilates en kväll och var allmänt bra på att träna faktiskt. Insåg att jag hade gått ner åtta kilo sen innan sommaren så det var en kamp för att försöka hitta tillbaka till några av kilona som definitivt var muskler. Efter att jag publicerade den här bilden fick jag en kommentar om att jag jämt var osminkad på mina bilder, älskade det!
Kvällsprommis och sen drog jag till Spanien med mamma och det var värsta underbara men det kommer i juni. Jag vet att det går långsamt men kom igen, det kommer ju i alla fall! Älskar att kika tillbaka på detta. Och hörrni, maj var underbar månad, vår vår vår, men också med mycket funderingar och saknad.
dagsljus, läsning och hyacinter.
Ligger i soffan under den bästa pläden och njuter av doften av mina fyndhyacinter. Är särskilt glad över att den ena bor i en marmeladsburk, även om den är för liten.
Ute ramlar snön ner från himlen och har gjort sen inatt. Så himla fint och kul tycker jag! Vilket ljus det blir och så skönt att äntligen få använda min gula mysjacka igen. Mycket härligare att ligga inne också, känns mer pepp än det gråa regnet gjort.
Jag fortsätter läsa Kristian Gidlunds bok som givits ut postumt. Vilken jäkla skrivare han var, helt obegripligt. Boken är precis lika tragisk som magisk. Kanske är det mitt hopp som är tragiskt, jag vet ju hur det slutar och ändå så hoppas jag... Boken har tagit mig lång tid att läsa, måste liksom ta paus och baka focaccia och stoppa Bero i dörren för tröstkram för att det bara gör så ont. Är väldigt glad över den i alla fall.
louder than a lion (again).
Det som läker osäkra egon och ledsna hjärtan är ju kvällar med pingis på Tables tills en vrickar foten, lax i ugn med extremt god citronsås till, ett 90-årskalas och att få sitta bredvid sin lillebror och skratta så mycket, ligga skavfötters i en kökssoffa med den en älskar, äta piggelin i sängen dagen efter en fylla, ha Deje-besök av DP och Knut och spela tv-spel för 80 kronor, vakna en morgon och solen äntligen lyser på kritvit snö och mail av mormor.
Det kommer gå bra det här, som varje gång det känns deppigt/nervöst/tråkigt. Rosett på huvudet, dejter med blivande vänner inbokat och världens finaste pojkvän hjälper mig så mycket. Och knastret av kall snö under mina vinterkängor såklart. Nu ska vi se En oväntad vänskap och fira att jag har fem nya pass som personlig assistent inbokade i januari och att Miley inte längre gråter av post-blindtarm-smärta. Puss (och tack för alla fina kommentarer).
något som liknar apati.
Jag sitter i hans skinnsoffa, våran, och tårarna strilar ner för kinderna. Andetagen är rassliga och halsen ömmar för att jag försöker hejda ögonen att översvämmas, vilket jag alltid tycker tar kraft av halsen. Det är januari. Jag är kissnödig. Jag tänker "imorgon kanske blir en bra dag för att jag ska baka chokladbollar". Tårarna är på grund av det. På grund av att tanken på att chokladbollar är det enda roliga/intressanta/spännande jag ska göra med min dag.
I dessa tider blir jag destruktiv. Vill inte äta alls, men misslyckas och äter ingen lunch men vräker i mig choklad som jag sen mår illa av. Jag vaknar klockan elva och äcklas över hur få timmar av ljus det är kvar och tänker att det bästa är att sova sig igenom det. Klarar inte av att ta hand om mig själv när inget jobb tvingar mig upp. Papprena från arbetsförmedlingen ligger utspridda framför mig, det är kanske femton stycken. Tårarna rinner för de papprena också. Det är ingen ansträngning egentligen. Köp två kuvert, skriv under och skicka iväg. Och ändå lägger jag mig på golvet i köket och vilar när jag är på papper nummer 3.
Det är svårt att vara sambo med mig när jag är såhär. Jag kan tänka mig att det är ännu svårare att vara sambo med mig när man just tagit bort sin blindtarm och jag beter mig såhär. Jag vill inte vara nära, inte få en kram. Och samtidigt skriker kroppen efter närhet. Min kropp. Min jäkla friska fina kropp som jag ändå är så arg på just nu. Varför bryts den ner?
Du är din egen lyckas smed är ett citat som gör att jag inte orkar träffa en enda levande människa just nu. För jag vet det. Men det går inte. Jag behöver ligga under täcket, på golvet, gråta i soffan, sucka flera gånger i rad, sluta äta frukost och allt det andra. Klart jag vet att om jag kastade mig ut, tog reda på något kul för en gångs skull så kanske livet också skulle få lite glans. Men det går inte just nu. Vill inte.
Inatt kom jag hem, två öl i omlopp, fylld med skratt och energi. Dansade till hits á 2010 med lånad keps på huvudet och njöt av hans leende mot mig. Idag gick jag upp halv ett efter tvång och har ätit fem köttbullar, 3 chokladbollar och ett äpple. Riktigt njuter av livet som 22åring.
nu skriver jag.
Jag har undrat vad som skulle få mig att skriva ett nytt inlägg. För jag visste att det skulle bli ett nytt inlägg, många. Skulle det blir efter min fantastiska kväll med Maria på Håkan Hellström, om hur underbart det var att övningsköra manuell bil med Julia, om att äta kanelbullar med min lillebror, svimma av nervositet på nya jobbet, det nya tv-spelet vi knarkar, att vi flyger till Bangkok 3 mars eller hur kul det är med våra nya grannar?
Alltså. Tusen likes på denna.
Nej. Jag skriver nu från en sliten skinnfåtölj med Bero i sjukhussängen bredvid mig. Han ligger i sin landstingetskjorta, droppet i armen och med en ny lock i luggen efter sin desinfektiondusch. Han tittar på TVn, pillar på läpparna som är lite torra och har ett streck ritat på höger sida av magen. Jag har lite choklad med mig och han vill kyssa mig efter att jag ätit den eller att jag ska blåsa honom i ansiktet. Han har inte ätit på snart två dygn. Snart dags för operation.
Vi spenderade natten här. Jag låg sovandes på hans bröstkorg när doktorn kom in för sista gången vid halv ett. Kröp sen ner i en egen säng och vinkade godnatt till han jag älskar mer än jag egentligen vågar. Han som alltid är stark och aldrig gnäller. Inte tills blindtarmen blir inflammerad i alla fall. Snart åker den bort. Jag kommer ha en del i min kropp som inte han kommer ha. Min bror och han kan jämföra ärr. Även om Ms ärr förmodligen och förhoppningsvis inte går att jämföra med Max 16 stygn. Fina Sanna tog mitt pass på jobbet och jag får sitta bredvid och andas chokladandedräkt på världens bästa. Han får mig att skriva. Blir galen på mig själv för hur han för mig att känna. Kommer kanske gilla honom mindre om jag får ta disken en vecka framöver dock. Men det får det väl vara värt.
Alltså. Tusen likes på denna.
