julviva

  Jag och höst brukar inte gå sådär jättebra ihop. En skulle kunna säga att jag ser den mer som ett slut än en början. Fast det handlar ju mest om inställning, och själva jobbet längtar jag så till! Det är bara den där friheten som sommaren erbjuder som känns så sorglig att mista. 

Vad ska vi göra nu då? Så känner jag nästan precis jämt. Med stor säkerhet är det just det som får mig framåt men ibland är det också stressigt att sällan vara nöjd. Så jag försöker föreställa mig hösten ur ett fint skimmer, visionist á la Blondinbella. Jag tänker på mina svarta tighta jeans med halsduk till. På mitt första discoveryäpple, på en korg med kantareller och på min födelsedag! 

Och på att jag vill köpa lägenhet med Michael för jag älskar honom så mycket.