julviva

Han är här!! Han tröstade mig i telefon när jag sa att jag kanske inte skulle överleva tills imorgon. Sen hörde jag bara "Stockholm central" någonting och så bröts det. Jag rullade själv in på t-centralen då så fattade inte riktigt om jag hört fel eller inte. Försökte ringa men det gick inte att komma fram. Springer bort till tågen men hittar ingen M, kollar ankommande tåg men hittar inget från Karlstad. Lommar bort till Åhléns där jag träffar Fred för vi ska kolla en grej ihop. Hans klassis ringer och han har ingen mottagning så han går ut igen. När han kommer tillbaka kollar på vi kaffemaskin ihop och sen vänder jag mig om och så är han där, min Michael. L y c k a. Nu har vi ätit middag, legat i varandras famn och läst tidning plus kramats. Fantastiskt!