julviva

Mamma och jag ligger i dubbelsängen, pappa irrar runt som en yr höna och packar sin väska. Mamma lägger sig, strukturerar upp honom och jag fnissar åt dem båda. Max kommer hem, kommer in i deras sovrum (omysigaste rummet i lägenheten men tydligen där vi hänger nu). Han lyfter upp mig och slänger mig på mamma, jag gör inget motstånd, bara skrattar. Alla skrattar.

Förstår typ verkligen inte varför mitt liv inte pågår i samma stad som deras, hur kan det ens vara så? Njuter i alla fall som tusan av deras sällskap nu! Ska även somna med Alex Karevs ord ovanför mig. Bästa känslan.