kompishäng och känslor som inte ger sig av.
Igår åkte jag till sumpan och blev berusad. Både på bubbligt vin och på hela Ramones som person. Supernajs hade vi det med falukorvskäk och idoltittande. Kan ibland vara så himla befriande att träffa en person en inte umgås med så ofta men som ändå känner en så bra.
Idag har däremot bestått av att bota ont i halsen med soffläge och filmer. Har också sprungit mellan tvättstugan och lägenheten cirka tretton gånger men nu är allt rent! Presterade också en middag i form av jasminris och kyckling, det var som balsam för själen. Nu ligger jag invirad i en filt och undrar varför inte känslorna bestämmer sig. Ena stund glad, bestämd, lycklig. Nästa minut, ensam, ledsen, orolig. Ser en luftballong sväva över Djurgården och allt påminner om honom i några sekunder. Minns att jag får ju vara glad. Men vill inte just nu. Kryper längre ner i filten och längtar tills imorgon när jag får träffa fina personer igen.
