deep in the woods where i belong, deep in the woods where i come from.

Idag tog jag en paus i pluggandet (en av hundra) och gick ut i skogen. Bara drog på mig kedsen och lämnade huset och böckerna. Det är sån otrolig lyx att bara vara ensam där och hitta tre små kantareller och övermogna blåbär tycker jag. Tror det har med Ronjarövardotter/pocahontas-syndromet från barndomen att göra kanske, men härligt är det. Gick runt en stund, luktade på hösten som är påväg och sa hejdå till sommaren lite vemodigt sådär. Jag tror verkligen det är dags att börja se positivt på den här hösten, kanske måste jag lägga mer tid på det här än vad jag någonsin gjort på något annat men då får det vara så. Jag för försöka nöja mig en filmkväll eller en snabbisfika för att sen läsa, det får nog vara så. Jag har ju kul på föreläsningarna och däremellan med nyfunna vänner. Måste bara slappna av och go with the flow lite mer så att jag slipper vara sjuk och alltid så trött. Gå ut lite mer i skogen kanske, ja så får det nog bli. Sov fint allihop!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0