julviva

Nu sitter jag på tåget, bästa musiken rullar i öronen och champagnflaskan vilar stadigt på golvet. Det kommer bli niiice.
Såklart gör det lite ont att lämna k-town och familjen. Har dessutom hunnit träffa då härliga kompisar! Cyklade hem till Julia här om dagen och hängde med henne och Philip och insåg hur mycket jag saknat henne. Hur skönt det var när det tog trettio sekunder från min dörr till hennes. När vi var heartbroken together, hur nykära vi var i sälen och hur vi alltid hinner med catch-up över några koppar te. Guld värd tjej!
I alla fall, idag för 18 år sedan föddes min lillebror. Han är stor nu och mamma och pappa försöker släta över att de nu (på pappret) har två myndiga kids. tur för dem att vi alltid alltid kommer behöva dem! I morse hade vi i alla fall födelsedagsbrunch och åt tårta. Och nu är det snart dags för fezt. Ska dock till vårdcentralen först, kanske blir lugnare än väntat ikväll... Gott nytt år!