jag tror på livet före döden.

Mamma och pappa sover, Max är ute och klockan är snart halv ett. Jag ligger i min säng i en version av mig själv från -99 i fleceepyjamas, raggsockar och en tofs på huvudet.
Jag sätter hörlurarna på huvudet, blundar och hör hans röst blandas med hennes. Lägger handen snabbt på nedre delen av magen, ler med ögonen fortfarande slutna. Kan inte låta bli att skratta åt pirret som befinner sig där. Äntligen ger musik mig den där tillfredsställelsen den inte gett mig på så länge!
Jag tänker på i går. Hur jag hade druckit mitt vin ur petflaskan hemma hos fina Helena. Hur jag drack fireball med fingrarna hårt klämda över näsan för att inte känna spritsmaken. Den där oövervinneligheten som bara fanns när jag och Helena var ute jämt för hundra år sen, x100. Stora Nöjes där man är ensam hela tiden och sen springer på gamla underbara vänner och mindre trevliga människor.
Det är bara här jag kan göra sådär. Bara här jag på natten kan lägga fingertopparna mot ögonlocken mitt i natten och le åt snurrandet. Och jag kan bara ha det ibland. Det kommer göra ont när jag går på tåget i morgon, men sen åker jag med hundra procent mer energi mot min pojkvän och -livet. Och jag ska leva innan döden. Jag ska inte plugga i vår, bara svettas fram mina pengar och en ny vältränad kropp. Kämpa, njuta - leva innan döden.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0