julviva

Tänk om det inte var en mardröm. Tänk om det värsta man någonsin kunde tänka sig hände. Tänk då att du måste gå upp varje morgonen. Försöka leva ett vanligt liv. Gå till jobbet, träffa dina vänner, hänga med på fester. Tänk att du är i den åldern då allting känns läskigt och nytt men du vill göra allt för du har ju vad som än händer din familj kvar där hemma. Tänk att alla tröstar dig men orden går bara rakt igenom. Du vill inte ha orden, du vill ha tillbaka.

Jag känner en tjej som har det såhär. Kanske varje morgon. Jag är inte där och drar upp henne, hon går upp själv. Hon är modig, för hon är här. Och hon ska vara här. Jag kan börja skratta på morgonmötet för att jag tänker på något vi gjort ihop. Jag kan börja gråta för att hon inte är här och tittar på mig och förstår att jag behöver en kram. Jag kan bli galen på mig själv för att jag inte är där hon är. Men jag litar på att vi har tid.

min sara