gammal sång.

jag lyssnar på veronica maggio, precis som vi brukade göra.
ingen - ingenting alls.
Men jag glömmer lätt. Vi är på den ljusa delen av året, vi är över tröskeln!
Nu kommer solen, värmen och ljuset till oss. Tackar och tar emot.

Om jag hade någon som strök över mina prickiga ben. Tänk hur våren skulle smaka då.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0