julviva

Jag har varit i Dömle Herrgård den här helgen. Träffat så himla mycket underbara kvinnor, diskuterat allt möjligt, lyssnat på föreläsningar, ätit sjukt god mat, haft vin&ost kväll och sovit bredvid min bästis.

Jag kände mig verkligen lycklig och mycket rikare som person när jag åkte därifrån.

Nu känner jag mig mest snuvad. Jag tänkte glädja mig åt den här helgen så. Men mina tankar flyger åt andra håll. Jag hatar slut och avsked. Idag har jag tagit ett mycket stort sådant. Mest för att reda ut mina känslor och inte göra så som jag ogillar när andra människor gör.

Men det känns ju inte mycket bättre i mig att jag är en bra människa. För så ser ju inte jag mig och inte den personen heller, för den är jag bättre om jag bara inte gjort såhär.

Gjorde jag det då alltså för dem runt om oss? Eller för min skull, din skull, vems-i-helvetets-skull?

Nu är det gjort. Jag kan aldrig ta tillbaka det och om några dagar,veckor lägger sig sorgen.