no net
| jag sitter i min brors rum med mycket tankar. Jag skriver min uppsats i mediekunskap, imorgon gör jag hörförståelse i franska och sen är jag ledig, inget mer skolarbete denna termin. Men det är inte det jag tänker på. Sommaren närmar sig med stormsteg, vi har redan haft temperaturer på över 25 grader i vårt kalla, avlånga land. Men i och med skolavslutningens närmande blir jag bara mer och mer rastlös, jag funderar faktiskt seriöst på om jag blivit galen. Mardrömmarna avlöser varandra och vaknar upp mitt i natten och inser att jag förlorat kunskapen att styra mina mardrömmar, säga "nej, hit men inte längre" Tjej, jag är tjej. En bra tjej, gud va jag glömmer det ibland. På fredag åker jag till mormor, till Linköping. Underbart ska det bli, sola på balkongen, gå på stan, åka till kyrkogården, äta mat och träffa släkten. Kanske en varm hundkropp kan jaga bort de värsta drömmarna, kanske till och med dödsångesten. Inte min egen död, alla andras. Jag vill inte bli ensam kvar. Utan min kära vän, min Crescendo. |
Kommentarer
Trackback
