logiskt

min tillvaro är, kanske inte som alla andras.
endå är den väll så himla lik?
men alla känner inte så här.
alla har inte lika tur som jag
att jag är kär tror jag inte undgått någon
att jag är lycklig tror jag undgått mig själv
att hata sig själv är så onödigt.
det är inte logiskt
men ja hatar nog ingenting.

Idag vaknade jag runt halv tio av något underbart.
Johan heter han.

Alltså, kärlek gör säkert ont för många. tillochmed för mig ibland.
men det jag känner nu. det är så obeskrivligt att det inte ens går att sätta ord på.
jag är så förbannat kär. alltså, det finns inte bättre.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0