julviva

Jag och älskling slutade tidigt, gick och handlade och gjorde sen världens godaste pastasallad. Lite klent med smak kanske eftersom vi inte hade någon dressing eller krydda men johan åt ändå fyra portioner...
Julklappsshopping lite senare, har bara två saker kvar nu tror jag. Känns ändå ganska bra, jag som annars avskyr att ge bort eftersom folk ärligt brukar berätta för mig att jag är usel på att köpa saker som passar dem bra.

Men jaja.
Igår var jag i molkom, lillebror spelade match.
Det var en lustig känsla som infann sig i magen när jag entrade hallen ( sprorthallen ) för där, där är heeeeeela molkom. Det som då är lite konstigt är att fler människor hälsar på mig nu än när jag faktiskt bodde där. Det stör mig inte så mycket, dock stör jag mig på att min hjärna automatiskt tänker sig själv som en hjälte, som någon som är bättre än de andra...
Hemskt men sant. Men det kändes som en lite dyster stämning präglade folket därinne, vad vet jag, det kan ju självklart ha varit julstress, förlusten, tidslagen och massa andra faktorer men ändå... Var det så när jag också var liten och hängde där? Var det bara jag som kännde känslan eller var det faktiskt som så att det faktiskt fanns där.
Jag får inte veta, men just nu känns det bra att bo på rygatan, trots att jag säkert aldrig kommer bo så vackert igen.

långt inlägg... nu blir det tända ljus, mackor, plugga, leilas jul och fundera över livets strora gåtor ;)