rosehipsoup

imorgon är bästa skoldagen.
ändå mår jag dåligt över det. 

leaving on a monday

Aldrig mera kulturskolan i Karlstad. 
Nu har jag slutat spela piano som jag gjort åtta år bakåt i tiden. 
Minns första gången jag skulle dit. 
Fröken (jag gick i trean, man sa så då) följde mig över 63an från skolan och satte mig på bussen, jag var livrädd men mamma hade lovat att jag skulle få en chokladboll från Honey om jag överlevde hela vägen in till Karlstad. Så jag satte mig helt enkelt på det enda ensamsätet som fanns och försökte att inte andas på hela vägen in till Karlstad.
På den vägen var det. 
Jag spelade i åtta år för samma lärare. Jag växte som människa litegrann tror jag. Allra bäst spelade jag när jag inte hade ett piano hemma...

Nej men, nu ska jag lyssna sönder Junosoundtrack. Puss

titta vem som kom på besök


fellowship

Jag måste erkänna en grej. En ganska så stor. 
Jag är en tvättäkta nerd i alla dess bemärkelser. Det hela handlar om något som präglat hela mig, min person och mitt sätt att älska film när den är som bäst. 
Sagan om ringen var en chock för mig. Det hela började med att pappa och max lyssnade på böckerna på ljudbok under en heeeeel evighet, jag somnade alltid efter tio minuter. Detta visade sig dock vara en fördel (inte somnandet i sig utan att Max visste precis vad som skulle hända och varför) eftersom jag vägrade se filmen när vi först köpte den ( i extended version of course) när jag gick i femman. 
Tillslut tvingade min lillebror mig att se den. Jag var fast, och ännu värre. Jag var kär, trodde jag. 
Vi började se den minst en gång varje eftermiddag efter skolan och tillslut satt vi och läste repliker mot varandra. 
Jag köpte en kortlek med sagan om ringen tema och bar med mig alla bilder av Aragon i fickan till skolan, en period då jag kanske inte hade så mycket vänner...
Tvåan kom. Eller förlåt, sagan om de två tornen. Slaget vid Helms klyfta är så för evigt inpräntat i mitt huvud att jag nog kommer minnas det slaget även den dag jag fyller nittiosju. Så många gånger min lillebror och jag har sett just det slaget. 
Trean kom och jag var mest besviken över att Aragon hade ful frisyr men självklart var jag ett lika stort fan som alla andra, bara att det hade svalnat lite..
Idag, denna helg, är det Lord of the rings maraton på tv3 och med mitt händelselösa liv kommer jag säkert sitta bänkad. Kan inte låta bli. som sagt, nörd. 

scuuul

Sitter i skolan och är bara asnöjd med hur saras och mitt projektarbete kommer bli.
Hur awesome som helst!
Nu ska jag hem, ut med Bullen och sen vet jag inte. Känns som om jag glömt något jag ska göra idag men antar att det visar sig vad det är. 
Idag är jag glad. Fast ändå på ett sätt som inte sträcker sig så långt jag vill. När andra faller i varma, trygga famnar letar jag febrilt efter en uns skälvbekräftelse i människor jag inte gillar och måste alltid vara snygg. 



do you know how it's like to fall on the floor?




här sitter jag


gör lite sånt dära




hehe
DET är vad ja gör nu!
Har varit på Sats idag, missade tyvärr afron men nästa vecka blir!
Skolan känns ok, inte mycke mer övers för den menmen, livet keeps going without them...
Projektarbete, tjejjouren, vänner och att vara 18 är saker som verkligen håller skenet uppe (Y)

promise

Stjärnor utan svindel är min absouluta favoritbok.
Man kan läsa samma mening, samma stycke och samma sida gång efter gång utan att tröttna.
Dessutom är den så laddad med detaljer, med viskningar och med budskap att jag blir helt överraskad varje gång jag läser den. Allt bara är där. Jag älskar den


sen en sak till. jag börjar bli nervös inför individuella valet.... Filosofin och naturkunskapen ligger på samma tider, ledarskapen inom idrott och hälsa finns inte med och på min studieplan står det BEV innan just den kursen? Sånt här gör mig så matt och trött på skolan, redan innan det börjat. Ett möte med Hans-Olof blir väl snart inplanerat (Y)

innan man går och lägger sig

ibland.
death and all his friends. slagen till marken, minnena sköljer som vågor och man kan knappt resa sig upp. Ändå njuter man av smärtan som minnena för med sig, som en skadeglädje fast det handlar om en själv. man kan liksom inte låta bli att dras med i det långsamma, som fjäderlätt beröring på axlarna en augustikväll. 

annars.
sex on fire. ibland vill man helt enkelt gifta sig med en hes röst, en röst som tar en dit problem och tårar aldrig existerart. jo, hur mycket glädjetårar som helst föresten. man vill skrika och dansa och man vill  ha långt hår som man kan kasta med. man vill ha sommar och vänner till den här låten.

the way it is


Så såg det ut när jag målade idag på stugan. Max och mamma valde att berätta efter att jag målat att färgen inte var vattenlöslig !
Bra dag idag, vaknade inte alltför bakfull, lite seg och illamående men annars helt shysst.
max och jag badade säkert det sista badet på sandbanken idag. en halvtimme lyckades vi hålla oss i, bra jobbat.

Igår var awesome :)
Supermysigt med preparty hemma hos mig följt av utgång på arena. mina vänner är de bästa och igår dansade vi rumpan av karlstad.

my darlings

Åh. Ibland kan mina vänner vara så sjukt söta (rätt ofta!)
Fika två dagar i rad (bjuden också) är bara så bra.
Och jag börjar gilla att få paket. Titta här!










1. av julia och sara kom allt i en rosasvartprickig lite väska
2. bland annat carlichoklad som jag önskat mig
3. och en jättestor kopp från indiska som jag blev smått förälskad i
4. en varsin bok hade de med sig
5. bananamusik med favoritlåtar
6. favortilåtar som sagt
7. amelie from monmartre som jag spelar nu, glad jag blir
8. veronicas paket är alltid i toppklass, rosett och hjärtan kan väl inte göra någon besviken?

soligt idag

Igår fyllde jag år och det var fint och mest mysigt.
Dagen bestod av tårtor, mysiga tröjor, cider, överraskningar och en hel del friidrott på kvällen.


frukost på sängen är inte överskattat




j'adore ma famille!


dessa, alltså dessa.



julia kikade förbi och hade med sig en av världens sötaste tekannor, puss på det.

Nej, nu börjar detta likna ett skrytinlägg, inte meningen! Bara glad över att jag har min familj och mina vänner (och kängorna då!)


today's my birthday!




hurry!

jag trodde trean skulle bli slapp och att vi skulle glida mest hela tiden.
FEEEEEL
går till fem tre dagar i rad... tre dagar i rad.
visst, en hel del fina färger på nya schemat och absolut några värda sovmornar.
men.
jag måste njuta av de sista dagarna av sommarlovet nu!


lonesome

ibland räcker det för att ja ska se en bild.
så går tusen tankar igång.

nu chips.

working @ a waterland

Nu slutar det!
Alla mornar jag dragit mig upp ur sängen, somnat stående mot väggen i duschen, åkt buss hundra mil för att sen tillslut landa på ett morgonmöte klockan 09.45 på Sunne Vattenland är nu över.
Oj.
Jag trodde jag skulle känna mig lättad, fri och glad åt att inte längre behöva le det största smilet när man helst av allt vill be gästen dra åt helvete eller försöka få en treåring att följa med på skattjakten och inte hoppa ner i floden.
Men.
Jag kommer sakna det. sakna att vara superomtyckt av småungarna, att bli kallad piraten, att skvallra med sofia, hänga i kiosken och käka popcorn, testa leksakerna i shopen och så kommer ja ju sakna personalen. Inte alla, men de flesta!
Vuxen.
Så kände jag mig nog när jag skrev in mina sista gjorda timmar idag innan Sofia och jag sprang till bilen för att missa åskan som var påväg. Jag kände mig lite arbetslös. Kändes lite som om jag flyttade hemifrån, lämnade en familj.

Men okej. Nya tag, den här sommaren stannar i hjärtat av flera hundra tusen orsaker. Några av de orsakerna var sunnevattenland. Det var vattenskidorna när jag var ledsen. Det var hejdå till mina kollegor. Det var kiosk+städ+jagfesten hemma hos Persson. Det var att gråta till en diffad kassa. Det var att börja leva igen när något hemskt händer.
Nu tar vi nya tag.

arnön



nu åker ja till stugan!

the day after monday



så kan det gå om man åker på personalfest med sunnevattenlandpersonal. Jävlar vad de slog mig!
Nejdå, jag ramlade så smidig som jag är, ur en badtunna och klämde benet emellan en trappa och ett hål (TYP).
Dessutom är knäet helt uppsvullet och jag har blåmärken ut med hela benet, inte så kul inför 18årsdagen.
Men men, gnällgnäll. Sånt är livet och jag antar att jag får stå ut i regnet :)

dancing my shoes off

Jag är hög på nått slags vännerrus. Hög på att friheten är så oändlig och glad för
att vintern nog aldrig kommer tillbaka. Inte nu när jag fyller arton jävla fina år om nio dagar.
Imorse var det inte lätt, det var molnigt och någon sorts bakfylla infann sig i kroppen
som en jävla tung parasit.
Men.
Någon stans i slutet av juli och början på augusti blev jag en nattmänniska.
Ensam, singel javisst.
Men omgiven av natten, vännerna och erkänningsvis endel alkohol, som i lördags. Då är ja älskad och älskar.
Hårt och lyckligt, så älskar jag.
Då finns det ingen parasit som överlever i min kropp. Endorfinerna dödar och förgör, allt för natten och lycklighetens skull. För vännernas skull. För min skull.

I am a highway man
On the road again
Me and my guitar
And my ramblin' band


21.22

det är så.
att jag faktiskt har ett sår bredvid näsan för att jag råkade slinta med tandborsten i natt.
allt det känns bara så jävla tumme upp! kul

har nyss varit hos vronci, snällararasöta vronci, det var bra!

yesterdaywaskindoffabulous

Partey hos Jonythepony igår var awesome!


och nu är hon 18!

.

det ryser i mig när ja lyssnar på eye to eye som är med i goofy the movie.
så är det bara helt enkelt

RSS 2.0