dag 29.

Sitter i en solstol på andra sidan jordklotet av det jag kallar hemma. Fötterna är djupt nedkörda i sanden (trots viss rädsla för sandloppor som höll på att ta livet av mig första veckan på semestern), boken ligger tryggt på ett litet strandbord och ovanför parasollet som skyddar mig gassar solen som en galning för att ta igen gårdagens mulna väder. Michael smörjer frenetiskt axlarna med solkräm eftersom ännu ingen dag i solen gått på nästan fyra veckor utan att han bränt sig. Han är visserligen brunare än jag men det är han som kommer få leta tillkomna födelsemärken med lite större nogrannhet sen tänker jag... 

Om tre dagar sitter vi på planet som tar oss till Oslo. Det har bytts ut från ett nytt norweigan-plan till ett flygbolag som jag inte ens lagt på minnet. Jag vet att de flyger charter, så jag antar att benutrymmet kanske kommer vara diskutabelt i alla fall. 
   När jag kommer hem vill jag duscha i min dusch med hårda, starka strålar, ligga i min egen säng som är lagom hård och med min mjuka kudde. Jag vill cykla på min cykel på vårgrus och jag vill krama om min lillebror innan han flyttar ifrån mig igen. Jag vill äta turkisk yoghurt och dricka mjölk. Träffa Michaels systerson och ta med honom och hans morbror på bussen till Mariebergsskogen. Jag vill ha en tråkig kväll och höra knackande på dörren och få spela tv-spel med Knut och DP och baka chokladbollar hos Joline och Richard. Jag vill åka till Stockholm en hel helg och bara rå om mina vänner och njuta av våren i Sveriges vackraste stad (som jag sett). 

Ställer in mig lite på att åka hem. Annars blir det oumbärligt på tisdagmorgon när jag lämnar att spendera 24/7 med honom, lämnar watermelonshake, hunden jag förälskat mig i och att bada som ju är det bästa jag vet i hela världen. 

i'm gonna leave the city.



Jag och min bästa sitter bredvid varandra på tåget och spelar quizkampen och äter mammas kardemummabullar. Jag har resfeber som tusan. Tänker på snuskiga hotell, på Michael som sjuk, på fula stränder. Vet att vi löser precis allt som kan komma i vår väg men har helt enkelt inte landat i den övertygelsen riktigt än. Jag menar, vi ska vara lediga och tillsammans 24/7 i fyra veckor. Hur kan det inte bli bra? (Hehe). Längtar. Ska ju resa först, älskar det. Flygplansmat, läsa magasin, pirra sig och vinna på QK. 

RSS 2.0