backpacker life
Koh Lipe
Koh Phan-Ghan
Koh Lipe
Phi Phi-Leh
Koh Lipe
Koh Samui
Koh Tao
Bangkok
kan känna att jag saknar dom.
thank god it's saturday!
Igår slängde jag på mig lite shyssta kläder och efter en lång sovmorgon tog jag cykeln ner till Slussen. Det.var.hell. OMG! Rödljus, enkelriktat, uppförsbackar - jag trodde jag skulle gå åt alltså. Men det var ändå ganska mysigt och tanken om kondition och sånt låg i bakhuvudet hela tiden (även när lungorna nearly brast typ).
Sen provade jag kläder på H&M en halv evighet. Köpte faktiskt jeansshortsen fast i en annan färg, känns ju lagom somrigt och härligt sådär.
En annan somrig/vårig grej är ju de här träden. Alltså tjena vad vackert! Bara stannade upp och kände mig helt förbluffad över hur sjukt det var att jag äntligen fick se dem med egna ögon och inte genom bloggar, tidningar och instagram.
Sen mötte jag upp Fred, Julie och Patz och vi gjorde Grönan! Det var så himla pirrigt att gå in och jag träffade hur många som helst som jag kände. På ett sätt kändes det så "2011" men också sorgligt. Jag menar, jag ville nästan hjälpa till vid lastningen på Twister... Den åkte vi förövrigt och Blue Train, Lustiga och Radiobilarna. Alltså Grönan leverar för fan alltid.
Sen gick vi tillbaka till Kungsträdgåren alla fyra och käkade middag på Fridays, grymt mysigt! Där satt vi jättelänge och bara åt och drack gott och snackade om allt viktigt och oviktigt i världen. Sen åkte vi mot Slussen för att leta upp en annan bar men då var vi alla så trötta så vi drog oss hemåt. Härlig lördag! Jag betalar idag med superförkylning, bajs.
mixed asia please.
Alltså, använder Patrics dator och kunde bara inte låta bli att titta på några av Asienbilderna (nej jag har dem fortfarande inte på min dator...). Ingen är redigerad men jag tänker att det är fint ändå. Nu är det liksom snart en månad sen vi kom hem och jag fick absolut abstinens typ.
Älskade Troppo, det bästa med hela Langkawi. Nypressad apelsinjuice, mangopannkakor och smoothies, french toast - alltså vi gick bananas på det stället! Det drevs av en malaysisk kvinna och hennes australienske man, alltså bästa kombon.
Softa ställen, pina colada och hängmattor.
Jag och Roos på Lipe, påväg ut på en awesome snorklingstur!
Den obligatoriska thailandbilden, åh longtail.
Åh, han jag gillar i bar överkropp, kånkenväska och påväg mot världens sötaste bungalow.
Några av valparna som räddats från översvämningen i Bangkok och som behöver typ megamycket gos. Klart man ställer upp liksom.
chillin'
Just nu sitter jag i världens soligaste lägenhet och äter frukost; jordgubbssmoothie, salamimacka, kusmite och några haribonappar! Kunde dock varit lite bättre, Patz kunde skippat jobbet och suttit bredvid och min kropp kunde varit lite friskare och kunnat svälja frukosten utan smärta. Men jag tänker nog inte klaga! Igår åkte Patz och jag till söder och åt fredagsmiddag på Sonjas Grek, grymmegott. Blev dock lite stressigt och Patz fick skynda iväg på bio med tyrolgänget och jag vandrade mot bussen och åkte hem, läste fyra sidor i boken och somnade kvart över tio. Så värt. Idag är det Grönan men först tänkte jag provcykla ner till stan (alltså jag är livrädd för alla cykelvägar och trafikljus och allt sånt där), måste köpa lite grejer och dessutom är det 20 procent på alla mumingrejer på Ittala! Vill egentligen ta mig till Kungsträdgården men vet inte om det går med cykel alltså... Vi får se!
at work!
FREDAG! Tack gode gud, behöver några extras timmars sömn kan jag känna - och få göra massa icke vardagliga saker. Typ som att gå på Grönan med bästa vän imorgon när det öppnar, wiho. Vi får se om jag vågar mig in i Tyrolköket och hälsa på Patz... Han hade förövrigt migrän igår så jag köpte räksmörgåsar för 300 spänn och sen drack vi upp en hel cola tillsammans, det är sånt vi lyxar med... Men om jag har någon kraft och energi kvar (och solen inte gått upp i moln, hehe) så ska vi ta en söderrunda och kanske svänga förbi fotografiska. Annars blir det ensamhäng för mig ikväll, känns så himla dumt att gå ut eller något sånt när man är lite sjukis. Behöver liksom mina money. OJ, har glömt bedriften jag är så glad för. ALLA KIDSEN SOVER. Kaos, tårar och gapskratt åter om 60 mintuer.
rosa och grönt.
Ånej, det regnar igen. Fast efter en dag fylld med sol och faktiskt värme, så kanske jag inte borde klaga. Jag vaknade dock imorse med tom mage, liksom vrålhungrig, och har sen dess inte kunnat fylla den. Så himla knäppt, har liksom vräkt i mig mat, frukt, mellis, tårta - men inget har funkat. Och nu på kvällen har jag haft alldeles ont i huvudet och känt mig matt, not fun. Har i alla fall varit superrosa idag, försöker vägra svart nu såhär på våren. Slutade tidigt idag som tur var, heelt slut (alltså blir jag sjuk gråter jag). Åkte förbi Willys en snabbis och handlade inför storbak men hamnade i soffan och väntade in patz så han fick göra mat. Pasta och champinjonsås typ, ruggigt gott! Nu ska jag i alla fall sova och bli lite piggare. Peace out i natten.
tja bre
ferdinand.
Idag efter jobbet tog jag inte bussen hem direkt från Slussen utan tog mig en promenad uppför mose backe. Utsikten därifrån är liksom helt fantastisk och plötsligt förstår jag exactly varför jag bor i den här staden. Gick runt ett tag och bara njöt av solen, våren och allt det nya gröna. Tog sen bussen från Londonviadukten hem där jag plockade vitsippor. Påminner så himla mycket om min barndom så jag dör. Nu sitter jag i soffan, har precis käkat lite överbliven tårta och ska snart ta tag i städningen...
vill inte krypa hem, igen
alltså nej, jag går sönder.
standing in the rain, dealing with the pain.
Nu sitter jag uppkrupen i soffan i Nacka igen efter en helg i Huddinge med fest och flärd. Ljusslingan ifrån Thailand är tänd i fönstret och från spotify spelas Melissa Horn som i värsta 2010-anda. Det känns sådär lite sorgligt svenskt och grått och jag känner mig inte tillräcklig, inte trygg, inte så säker.
Men så tänker jag på hur sommaren kommer bli. Hur förhoppningsvis maj och juni kommer varma och vi kommer blåsa såpbubblor på dagis varje dag och äta lunch ute. Och sen i mitten på maj där, då kommer det två veckors ledighet, som bara ska spenderas hos mormor, i Smögen, i Småland, på Arnön och på Strands uteservering med kompisar. Sen ska Patric och jag packa ihop oss igen och förmodligen flytta tillbaks till Huddinge ett tag. Och jag ska göra några pass på Twilfit, eller ganska många, och bara ha tio minuter till jobbet. Sen får vi se hur slutet på augusti/början på september kommer se ut, på något sätt känns det som att jag ställt in mig på att plugga (obs big nyhet!). Bara någon liten kurs och kanske få jobba som vikarie på dagis samtidigt.
Ja vi får se helt enkelt, känns bara som en viktigt kväll att peppa lite så att det gråa liksom inte flyttar in i en. Efter Asien känns det fortfarande som att jag är lite lugnare, lite modigare. Första tanken när twilfit ville ha tillbaka mig var "åh herregud, minns jag kassan och returer och allt det där??" men sen kunde jag ändå lugna ner mig och nöja mig med att jag får lära mig, ta tid att vara ny och se det som något kul istället. Känns så bra! Nu ska patz och jag mysa ner oss under en filt, starta playstationet och sagan om konungens återkomst, fan vad jag ska kicka ass!
du är på andra sidan jorden (nej men mitt huvud är).
Anpassar oss mer och mer för varje dag som går. Patric råkar säga "en kaffe please" på pressbyrån och slätar över med "oj, nu har man varit ute och rest för länge". Går iväg med den potentiella svansen mellan benen... Jag somnar innan jag lagt huvudet på kudden om kvällarna och är alldeles för långsam i affären och egentligen överallt annars också. Jag trodde jag kunde valsa in på dagis och att allt skulle vara som förut. Visar sig att barnen känner sig svikna för att jag åkte och nu försöker testa mig med alla möjliga fula trick. Så träning på jobbet - ja, både psykisk och fysisk. Tur att maten är god (och att jag har superkul under tiden).
Imorgon jobbar Patz sitt första pass och "riktig vardag" börjar. Vi får väl se hur länge det tar innan tvättid, middag, disk och vem som ska bädda sängen blir ett problem. Men just nu är vi väl fortfarande sådär som på de här bilderna, så himla nära varandra, helt beroende av den andra. Åh, vilket sug jag fick efter precis de där ögonblicken på andra sidan jorden. I Krabi på en roofbar och på stranden på Lipe i soldnedgången. Pjuh.
en kaxmix av julie.
När Julia var här i fredags fick jag julklapp (tänk så bra i mitten på april då jul och min födelsedag är hundra mil bort). Världens finaste kakmix och muminformar, jag blev så himla glad. Börjar liksom baka med en gång.
Det var typ nonstop och havregryn i, sånt som är baoutagott.
Lite ägg.
Lite smör, sånt där gott ni vet. Resultatet blev inte så fint men det var så obeskrivligt gott!
det regnar och mitt internet fungerar inte.
.
sitter i ett hörn, kurerar mig från trötthet med tidning och djupröda rosor.
och hej, photobooth jag har saknat dig.
"och om jag tar i för löst, har jag förlorat dig imorgonbitti"
Jag ligger i duntäcket i sängen utan ben. Min pojkvän fixar frukost, han vet att jag inte sovit många timmar inatt, behöver för tusan något som gör det mörkt om mornarna. Utanför fönstret virvlar snön omkring som om det var januari eller något annan iskall månad. Men jag kan inte hjälp att tycka att det är vackert här i från tredje våningens fönster. Helgplanerna är att storhandla och lämna återvinningsgrejer (struket), åka på ettårskalas, träffa Juliedear, packa upp alla kartonger, träffa Sandra, ha middag här med Felix och titta på despicable me! Jag tror det blir så himla bra.
everyday it's a getting closer.
Har klarat mig igenom nio timmar på jobbet med mycket utomhusvistelse och till och med några solglimtar på eftermiddagen. Det är en helt ny värld att det är ljust när jag slutar klockan fem och jag älskar det! Plötsligt kan man liksom göra något av dagen som inte är; duscha, äta och sova.
Så jag läste ut andra delen av hungerspelen (dör så spännanade!!) på tunnelbanan på väg hem och sen hoppade jag av på fina hötorget. Köpte lite te och vin och powerwalkade sen genom stan och ner till gamla stan där jag bekvämt nog tog t-banan ett stopp. Storhandlade på rebellen, götgatsbacken! Försökte klura ut hur tusan jag skulle kunna handla ekologiskt och stödja det jag tycker är uberviktigt, men samtidigt inte bli pank i övermorgon eller något liknande. Löste sig som så att äggen, mjölken och köttet blev ekologiskt och så fyndade jag mozarella för 5 spänn, en korg kiwi för 10 och lite sånt. Älskar't.
Patric är på match så jag är ensam men möts självklart av finaste lappen. Packar in varorna, startar datorn och börjar blanda en pannkakssmet ur huvudet (första gången?). Slår på ligga med p3, så himla ärligt brutalt och bra. Slänger samtidigt ihop en brödmix med lite vatten och låter den jäsa under en handduk. Äter några frusna hallon ur en skål och ska snart ska ta ett glas vin och titta på grey's. Men först ska jag ta en varm dusch, vet inte hur många gånger jag fantiserar om det varje dag...
ganska stelt och så.
Undrar om jag glorifierar asientiden och alla människor jag mötte där. För inget har känts deppigare än ett regnigt, grått Stockholm just nu. Ska snart hoppa på tunnelbanan till jobbet och står och väntar på Slussen. Stämningen vibrerar, eller är det bara jag som inbillar mig? Kanske är det kylan, måstet att krypa ihop i en jättejacka som gör att folk spänner sig, att ingen skrattar. Jag försöker forcerat le mot alla tills ansiktsmusklerna lägger av och jag övergår till min bok. Två och en halv månad vardag väntar, pjuh.
idag.
Nu är jag i Stockholm, inkvarterad i en liten lägenhet i Nacka. Här är jag, lite ledsen, himla kär, mycket nervös - med min älskade. Veckan med familjen har som alltid varit underbar, jag tröttnar aldrig konstigt nog. Men nu ska jag göra tillvaron underbar i Stockholm. Pusshej
ett hjärta från värmland.
ÅH HERREGUD. I morse åt
hela familjen Friberg påskfrukost tillsammans runt nio, så himla bäst! Mami hade dukat med påskservetter och köpt skagenröra, kokat ägg och skurit upp västerviklimpa som vi alla högg in på. Har absolut återvänt till Sverige med inte bara kropp utan också själ och hjärna.
Sen cyklade mamma och jag in till stan. Sola i Karlstad lyste ju självklart och vi gick runt och stund och sen köpte jag världens finaste ballong till min lillebror.
Han hade somnat om så jag väckte honom (fick lite stryk för att jag hade hans tröja på mig) och sen blev han liksom superförvånad och jätteglad. Vi hade förövrigt syskontid igår, tittade på en film och så. Jag somnade efter tio minuter och frågade tydligen tre gånger i natt hur den slutade...
"men macs du måste hålla den i handen fattaruväll?"
imorgon, är vi tre igen, och vi är på nöjes med bästa karlstadfolket.
med neonplastring.
Oh, det gör ont. Letar sig in i min hjärna där det förut bara fanns nu eller imorgon. Tvingar mig själv att inse att nu är det på riktigt igen, utan något att egentligen kämpa för. En sommar hägrar, men nu så himla oförutsägbar. Dagis hörde av sig och tjänsten jag vikar för är tillsatt och jag är arbetslös efter den 15 juni. Med ett vuxenliv, en hyra och en mage som ständigt kurrar efter mat blir pengar återigen ett så viktigt faktum. Jag vill vara ledig mer, leva i en fantasi, en utopi. Inte tvingas in i rutiner, vardag och ständiga "vem är jag-attacker". Försöker ta tag i livet, hänger med mamma, med Sara. Klipper mig kortare än vad jag haft på femton år och dricker kall cider och skypar med Patric, en människa jag tydligen gjort för stor i mitt liv, vad vet jag. På lördag ska jag dansa, möta bekanta ansikten och bli full. I Karlstad, som två år tillbaka och jag skulle fylla nitton och oroade mig för studenten. Jag tror det blir bra.
jag älskar ju dig.
Alltså min fina fina Patric. Om jag någonsin oroade mig för att Asien kanske skulle bli ett bevis på att vi bara var en sommarflört eller inte passade ihop i något seriösare så hade jag fel. Just nu är 30 mil väldigt långt bort ifrån varandra tycker jag. Men när jag kommer upp igen så ska vi flytta ihop, lite mer på riktigt och så. Först ska han få ett påskägg, jag älskar påskägg.
idag, gör upp med det förflutna och blockerar framtiden.
det ordnar upp sig.
ligger i badkaret, äter en smörfylld kardemummabulle och lyssnar på julis spotifylista. Livet kommer tillbaka i takt med att det varma vattnet tinar upp min kropp och verkligheten är liksom lite mindre läskig idag. Att träffa mormor är som vanligt terapi och igår satt hon vid min sängkant (med en öl såklart, vår delade passion)och drog igenom två månaders uppdatering. Så värt! Att ha en liten coccerspanielvalp med vällingmage är också helt okej. Att jag gått upp 3 kilo och numera har en grabable ölmage är mindre okej men tänker att det nog löser sig med lite naturlig kost och trappspringande. Nu ska Mami och jag ut i solen och cykla, tar bara ett stort bett till av bullen först.
på hemmaplan.
Nu sitter jag (det är inget vi) på ett tåg med mamma till Linköping. Vi har flugit, rest i över 30 timmar och resdammet, kallsvetten och tidsskillnaden ar grymt påtagliga. Jag grät på planen. Borrade in mitt huvud i patrics axel och tänkte "nu tar allt slut" om och om igen. Värmen, kaoset, havet, ledigheten. Möttes av mamma och pappa på Arlanda och det kändes så splittrat. Så som jag saknat dem, verkligen längtat. Och nu är de en symbol för slutet på ett ascoolt äventyr. Sverige är grått och tyst och bjuder på snöflingor som landar på mina nakna fötter i flipflopsen. Utanför fönster glider flempan förbi och jag ser polisstationen där vi förnyade våra pass för två och en halv månad sen. Pass som varit ens viktigaste ägodel och som nu är fyllda med stämplar. Verkligheten känns hård och plötslig, men sen är jag också jetlaggad och lite ensam. Det här ska gå bra, ge mig lite tid och sömn bara. Hej alla fina!
