står där kvar igen, men med en väldigt fin lägenhet i ryggen.

Det gjorde ont. Jag stod där och höll andan men så vände han sig om i dörren och vinkade och då kunde jag inte låta bli utan lät tårarna komma. Försvann in i morbrors famn som försökte trösta så gott det gick. Och nu efter två timmars sängliggande och betapet-spelande känner jag mig mer levande igen och vi ska orka oss ner till Ica och handla lite tacos. Sen ska jag spendera kvällen med att hänga upp kläder och sortera badrumsgrejer. Lika fancy som det låter och lite förkylning på det. Men nya tag som man säger, nya tag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0