det är nu det ska vara som bäst.
Bläddrar igenom mina anteckningar från lektionen i minnesfunktioner. Stöter även här på, så som i andra kurser, fenomenet 15-25åringar. Ser det skrivet svart på vitt (och en del överstrykningspenna) att det är i den ålder vi peakar. När vi är gamla och våra barnbarn kommer be oss berätta något från vårt liv, då kommer vi med största säkerhet berätta något som hände oss när vi var just 15-25. För det är då vi är som fysiskt bäst för allt och för att livet oftast är fyllt med en massa första-gångs-intryck då. Och här sitter jag med en nybakad sockerkaka och med småångest inför grupparbete imorgon, och peakar? Känns lite stressande och jävligt sorgligt för dem över 25 tycker jag. Fast det kanske är då det börjar, som Oskar Linnros sjunger. Ville bara dela med er!
