Sen i eftermiddag ska jag och de fina klassisarna få fira Proppen som blir 19. Vankas glassbuffé liksom!! Och åh så glad att jag fått träffa de här brudarna alltså. 

Nu släppte Sibylla en fis så nu ska jag gå upp ur sängen ❤️

Nu är jag påväg till skolan i värsta solvädret. Inte direkt tagit till vara på det nu på förmiddagen men.... Satt och läste om cellen och proteinsyntes ni vet. Så. Spännande. Eller? Just det som föreläsningen ska handla om också hehe. Men alltså skiter i det, för snart får jag träffa mina brudar!!! Har haft sån djävulsk tur gällande klasskompisar alltså. Känner mig redan avslappnad med dem liksom.  Och som känt älskar jag relationer som underhåller sig själva, vi ses ju varje dag i skolan liksom. Nu är jag framme! Hej uni 🤓.  

Nu ska jag försöka sova för imorgon är det Vitlöken och ungarna igen! Ska försöka att inte ha ångest över att jag inte öppnade pluggböckerna idag eller att jag måste till uni imorgon för att lämna en bok jag kunde lämnat idag....

Mama och jag sitter alltså på bussen hem från Stockholm och beundrar just nu hur solens sista strålar nuddar himlen och sen försvinner bort. Helgen har varit himla fin! I fredags kom jag superpeppad till centralen och åkte ut till älsklingsjulia i Linde. Där fick jag lunch på hennes altan och vi kunde inte vara tysta ens en sekund. Efter städning av hennes garderob åkte vi in till Brillo för att möta upp Sara, Mico och Max. Det var ju fantastiskt! När glasen var tömda och kastanjerna sara gett oss skakade, så gick vi till systemet och handlade upp oss. Bananlikör bland annat... Sen vidare mot Vigårda för att köpa med oss satans goda burgare. Tog våra grejer och åkte upp på typ trettonde våningen till Saras kontor för att dricka/äta/dansa/snacka. Fan var så glad! 

På lördagen gick jag upp klockan åtta, försökte skapa ett ansikte på mitt bleka huvud. Lyckades helt okej. Åkte in till stan och mötte upp morbror och sen mamma. Trion var samlad!! Mot frukost ---> på Tous les jours. Jag åt ost/skinksmörgås, drack juice och varm choklad med marshmallows. Gudagott och supergulligt ställe! Sen vandrade vi ner till Östermalm och kikade i dyra inredningsbutiker och sen i klädaffärer på Biblioteksgatan. Provade säkert 25 plagg men inget var fint alternativt passade </3. 

Mot söder! Besök på favoritmatbutiken Rebellen för inköp av snacks och dryck. Gick runt ett slag på götgatan. Jag hittade en fin present och mamma köpte en tillbringare på Designtorget. 

----> en tunnelbana + buss senare var vi på Lidingö (helt slut) för snabbdusch och avlämning. Åkte sen till tekniska högskolan där Claes och hans vänner hade ett event för deras välgörenhetsorganisation I aid Africa (googla!). Vi fick lyssna på ett bra band, dricka öl och äta lite chips. Sen bara "ska vi åka hem?" "Ja". Så vi åkte hem och somnade superfort. 😴 

Idag har vi ätit bananpannkakor, lunchat på Louie Louie och gått på bio på Victoria. Vi såg Taikon som handlade om Katarina Taikon som skrivit Katitziböckerna. Jag gillade den massor. Otroligt hur rätt i tiden den kommer upp på biograferna med tanke på flyktingkrisen (som inte alls var likadan när de började göra filmen). 

Nu: 😴

Sen: 💏

Åt salta pinnar och slängde oss sen i vattnet och simmade runt, ganska ensamma pga inte så varmt i vattnet hehe. Sen satte vi oss i bilen och åkte till Sylvies döttrar och köpte bullar. Min favorit är sockerbulle. Fast alltså, älskar ju kardemumma också. 

Vi har varit i Visby också 

Sen åt vi på Krönet tillsammans med vackraste utsikten i torsdags. Jag fick en mangomojito av M också, ja den var svingod. 

Idag var vi vid ett kalkbrott och jag badade. Snålblåst och 17 grader i luften men jag skulle i. Är som vanligt frälst över vatten, över att bada. Var totalgalen i havet ute vid raukarna. Badet gick bra! Det var varmt och mjukt. Hoppade och plaskade. 

Nu har vi vilopaus. Jag lyssnar på Zara Larssons sommarprat och känner bokstavligen hur blodet rinner i ådrorna för att jag blir så upphetsat lycklig över att höra hennes feministiska kamp. Hur vågar hon undrar fega jag? 17 år. Jävlar va stark. Jag klarar inte ens av hennes kommentarsfält. Shit va roligt det ska bli att ta in femismen i sjuksköterskejobbet, i utbildningen och i alla mina relationer. Den gör mig stark, modig och säker. Hatar att den finns, att den behöver finnas alltså. Att jag tycker det är roligt är väl kanske abstrakt, men alltså känslan av att feminismen blir större, bredare, mer norm. Åh. 

Igårkväll såg ut såhär: äta middag på Ankdammen med Julia, Carina och mamma. Den fantastiskaste räkmackan! Sen cyklade Julia och jag till Putte i parken och började kika runt på området. Alltså 29 grader!!!!!  (Jag fick värmeutslag i ljumskarna dock 😒). Vi fick gratis Cola, jag tog ett knippe kondomer för Stefan Holm och vi gick runt och luktade på all mat. Sen strålade vi upp med Emma och sen med Fredrik. Vi var ett himla bra gäng asså!! Såg Hoffmaestro ihop, tappade upp öl själva för första gången och delade på mina churros 👌. I eftermiddag går jag på semester och ska göra om allt det där x100. 

I alla fall. Hämtade upp sibb idag, cyklade hem och satte mig i solen på balkongen för att lindra huvud och mage. Solen bara gassade och jag läste Elle mat och vin och blev nästan hungrig trots magen. Tog sen en liten sväng med Sibylla, strosade långsamt för att inte hon skulle bli för varm eller jag få för ont. Har nu ikväll hängt lite med Fredrik som äntligen är hemma i Karlstad för jobb på sjukhuset! Sen skickade jag iväg honom, duschade och efteråt hamnade jag här. Det känns ändå fint, platt läge funkar och solen glimmar ju fortfarande. Åh. Juni. 

Nu är jag på jobbet och här ska jag vara till klockan sju ikväll, men sen ska jag cykla igen i kvällssolen. Det är verkligen helt sjukt hur ljust det är om kvällarna nu, liksom ljuset har inte ens börjat försvinna klockan tio och sen går solen upp igen vid typ två-tre (är ju aldrig vaken då hehe). 

Kolla förresten vem som sov över inatt! Michael har en regel om att hon inte får vara i soffan, därav stolarna och pallen. Men det hindrar inte en envis liten boxertjej...

   Igår, efter en flaska cava, smårätter och promenad i ljummet regn i höga skor, låg Michael och jag under täcket och pratade. Jag hade släckt lampan men ville fortfarande prata, berätta, dela med mig och lyssna. Jag pratade om barnen på jobbet. Kände hur det värkte till, alltså på riktigt, som ett litet vemod som sprider sig i bröstet, när jag tänkte på att inte träffa dem mer. På att i höst är det någon annan som håller om, snyter, tröstar, skrattar, busar och visar världen för de där. Vemodet tröstades lite av att Michael nästan förstod. 

   Det är ju inget vemod, det som tar vid. Jag har sökt till sjuksköterska, för att sen kunna läsa till barnmorska. Jag har frivilligt valt att kasta mig in i en underbetald, omdiskuterad och slitig bransch. Men, jag tror på det här! Många många gånger har jag tänkt att det bara är att kasta sig in i något, det vill säga en universitetsutbildning, för det kommer aldrig infinna sig en sån där brinnande känsla för något. Men nu. Jag drömmer stort om att få alternera jobb på ungdomsmottagning med kvinnokliner, mödravårdscentral och förlossning. Få ge kvinnovård min tid och mitt intresse. Lära mig mer, bli uttråkad på vägen, hitta nya vägar och ny kunskap som bär mig framåt. En av mina bästa vänner har en sjukdom som bara drabbar kvinnor, många kvinnor, och det finns inget botemedel. Jag vill kunna vara med och forska, leta svar, kräva engagemang och finansiering av att hitta lösningar. Hjälpa kvinnor och barn i mer utsatta länder än Sverige om jag vågar, försöka vara, om bara så på ett litet litet hörn, med och sänka mödradödligheten i världen. Så mitt vemod nu, det är bara ett kvitto på att jag gör rätt. 

    Och i min soffa då? Jag känner mig så hemma. I morse, ensam vaken på vår fiskbensparkett, med en kopp te och regnet knackande på fönstret. Hemma. Och nu, ensam igen med många lampor tända, soul-musik på stereon och en mage som krånglar, men ändå ett lugn. Rudsvägen känns hemma, som Karlstad, som jag i min och Michaels relation. Och som i mig själv. Hemma. Samtidigt, i ett annat rum i mitt hjärta, längtar jag så efter Stockholm. Hela min bok utspelar sig i Stockholm och jag längtar efter att ta vyn från Mosebacke i famnen. Åka tunnelbana och kliva av i Midsommarkransen, gå förbi pizzeria Tellus, där jag och Julia hämtade pizzor när jag fyllde 20. Gå utmed Strandvägen på sommaren, mot Djurgården och Gröna Lund. Alla turister, båtar, fåglar, doften av bräckt vatten och hud som bränns lite av den starka solen. Jag vill gå uppför Götgatan, titta in och minnas Rebellen som Claes och jag alltid handlade på, fortsätta ner förbi Hattbaren och Medborgarplatsen. Vika av och slutligen vandra Skånegatan ner. Landa på Nytorget, titta på pionerna utanför Urban Deli. Minnas utflykter hit med mamma, mormor och alla mina vänner. Blundar jag kan jag också stå under ett stort parasoll med mamma och mormor för många år sedan. Regnet hackar nästan sönder paraplyet och vi är otroligt tidiga till vår frukostkurs. En dörr öppnas och en ung man tittar ut, han har håret instoppat i en pösig kockmössa, bjuder in oss i skydd från regnet, till bageriet. Där äter vi småkakor från igår och får bröd nedstoppat i väskorna. Mamma är så lycklig, tar stora tuggor och säger att hon helst äter sött till frukost. Mormor och lite vilsen men inser det fina i det som händer och jag är inte ens i närheten av lika lyrisk eller lycklig över det ögonblicket då, som jag är idag. 

   Dags att släcka lampan, krypa ner i de nya lakanen, vänta på att Michael, varm och med svag alkoholdoft, ska krypa ner bredvid om några timmar. 

Påsklovsvecka? Knappt märkt för jag är S J U K. finns ju inget mer eggande än lite förkylning när det kommer till att börja blogga igen. Dock har det denna gång liksom varit mer influensasymptom (hej 1177s hemsida). Jag har till exempel haft feber, det brukar jag inte alls ha. Kanske senast 2008 med lunginflammationen. Har i alla fall legat däckad, inte ens kunnat se på tv ibland. Men i alla fall, nu är jag på bättringsvägen!!! Ingen feber idag, inte än i varje fall, och huvet är lite snällare. Dock är hostan kvar och nästan stegrad + att energinivån är så himla himla låg. Tog en lite promenad förut för att liksom testa och för att köpa soppa. Var heeeelt slut när jag kom in, läskigt. 

Men nu ska jag äta lite edamebönor och ta lite hostmedicin.  Kanske sova en sväng. 

Igår var mami och jag på relaxen. Mamma hade smugit med sig chokladharar som vi åt i omklädningsrummet och bytte om till moronrockar. Det var typ max 10 pers där inne sen?!!! Så grejt! Vi bubblade, hängde i solrummet.och ångbastade. Sen det mest fantastiska! Aufgussittning i stora bastun. Då är det alltså som så att de häller doftade is på glöden så att det börjar lukta underbart och sen använder de en handduk för att liksom skjuta den varma luften över en, helt amazing! Dessutom var temat de fyra årstiderna igår på dofter.  Mysigt. 

Cyklade hem såååå nöjd sen över kvalitetstiden och somnade tidigt med huvudvärk. 

Men jag är ändå off. Kroppen känns tung och ful. Inte stått på händer på två dagar, inte simmat en simtag på en månad. Dricker sista slatten Cola från kylen och liksom oroar mig för att bli sockerberoende. Hjärnan känns oanvändbar, slut på idéer och matt. Inte ledsen, bara matt. Kanske blir det perfekt med påsk nu, är det liksom så det är tänkt? 5 dagars ledigt, kan knappt tänka tanken.  

Nu har jag rena lakan i alla fall. Eller ja, påslakan. Kommer somna oavsett. Hejhej. 

Saker jag har gjort i alla fall:

Och bloggat. Wiho!