julviva

Kör igenom ett yogapass, blir inte nöjd. Fortsätter, gör utfall på utfall och låter armarna skaka och pressar kroppen nedåt i armhävningarna. Fortsätter med magen tills den skriker och även då fortsätter jag. Ligger i en svettig skakhög på golvet och saknar tiden det här var lätt. Tiden då jag blev portad från gymmet. Tiden då jag kunde alla koreografier på SATS och levde med träningsväskan över armen jämt. Det var längesen och det känns. Motivationen kommer för sällan nu för tiden och kroppen jobbar mot och inte för. Mitt matintag har ökat och trötthet motas bort med socker. Kanske dags att ta tag i det här. Japp!