en lila/rosa/röd liten prydlig hög.
Reser mig från pendeltågets slitna säte med snortungt huvud och boken i famnen. Går vidare och ska precis gå av när en ung man klappar mig på axeln och räcker över mina vantar. Det är bara jag som får pirr i magen av sånt fint tror jag. (för övrigt är min träningsvärk brutal idag och jag glömmer nog det där med regelbunden träning, hehe)
Kommentarer
Postat av: sara
men usch vad fint ju. det är nästan som han med de vackra benen som jag satt mitt emot på pendeln i somras, kommer du ihåg? älskar att du fattade precis då.
Postat av: Maja
Sånt där kan faktiskt göra hela ens dag.
Trackback