my wingman!
Den 18 augusti 2009 fyllde jag arton år. Det var en tisdag och på fredagen gick jag för första gången ut på krogen. Sedan blev det inte så mycket mer. Jag reste till Kreta för ganska exakt ett år sen och kände att festandet där gav mersmak så det skakade om det. Men ändå blev det inte att jag gick ut så mycket när jag kom hem.
'
Inte förrän i december.
Helenas födelsedag.
My partymate, wingman everytime. Vårt långa festäventyr började med juldagen 2009.
Efter det gick vi ut varje helg. Vi pratade inte om det så mycket i veckorna men när fredagen kom var vi så peppade och den stora frågan var egentligen hur många folköl vi hade råd att svepa på tio minuter innan vi skulle gå in till stan.
Vi skapade en rutin. Coffehouse, ta några öl där(glida in), gå till Score, dricka något fort och sen när allt stängde (vi gick aldrig innan det stängde) gå till burger king och sedan slutligen vänta på hennes kvart i tre buss. Vi gick ut varje helg och brände våra pengar och hjärnceller. Vi kom så himla nära varandra. Jag berättade om mina Göteborgsplaner över en öl på CH och Helena började gråta. När sommaren kom gav jag Helena ett löfte. Jag sa att jag aldrig skulle svika en utgång, aldrig någonsin. Det utnyttjade hon till fullo. Vi förfestade hos Veronica en kväll innan vi begav oss till Ankan där ett ögonkast från varandra i baren kunde berätta vilka som stod bakom den andre. Vi kunde varandras partyspråk. Vi hade festat ett halvår ihop. Vi har haft tusen förfester ihop, spelat knackpoker, knäckt folköl och gått runt i morgonrock(jag...)
Och såhär har det sett ut några gånger!
'i miss it. men saker ändras och göteborg, sommaren, svalnat intresse för öl - vissa saker kom helt enkelt emellan. men jag är glad för att jag hade den tiden med dig. och nu finns den nedskriven (inte bara i mina hemliga dokument som analyserar alla våra kvällar). tack och hej (leverpastej vilket långt inlägg!)
Kommentarer
Trackback
