julviva

Varmt mötte kallt i morse, bildade en blixt i min hand som for upp till hjärnan och tårkanalen. Fattade inte vad det stod i smset nästan. Vet inte hur jag tog mig hem genom kylan från trafikverket och hem till min varma säng. Vet bara att jag låg där och undrade om hon var okej. Nu har jag äntligen pratat med henne, vet att hon är okej. Att hon står upp, andas och faktiskt kan säga trallalala som hon brukar. Och jag kommer vara vid hennes sida nu. Kan inte fylla tomrummet, men i alla fall konturerna bredvid kanske.