feminist, javisst.
För nästan ett år sedan höll Sara och jag på och förberedde vårt projektarbete. Vi sprang mellan skolan, arkitektkopia, expert och UNO hela tiden. Linda på UNO var ett fenomen och vi redigerade bilder och skrev loggbok hela tiden (eller var det den tiden vi skrev ikapp efteråt?). Vi köpte noblesse för att hålla oss pigga, tejpade upp ett rött garnnystan längs med en hel vägg och hela vårt projektarbete började växa fram i vår fina utställning. Många av dem vi gillar så mycket var med. Julia, Helena, David, Claes, Tove, Sophia m.fl. Och vi var så nöjda. Så himla nöjda.
Och så fick vi VG bara. Och båda grät när vi fick reda på det. Så orättvist var det.
(det finaste är våra stora rumpor, bara så ni vet var det många minusgrader och tights under jeansen var ett måste)
Kommentarer
Postat av: sophia
det översta bilden var himla underbart härlig, det tycker jag verkligen, och jag kände precis en doft av jul ända ned i magen. minns att jag tyckte om ert PA, ni var så duktiga och ambitiösa och själv gick jag hem ensam varje onsdag eftermiddag och spelade dator. makalöst att jag inte blev underkänd.
Postat av: sara
åh fint. nu när det smält lite, att det bara blev vg, så kan jag ändå känna mig bara stolt igen. för det vi gjorde var så jävla bra.
Postat av: juliak
ni är de vackraste jag känner.
Trackback
