blåa läppar.

det är så svårt att förklara
att vara kreativ och skriva något
när det känns som om inget känns
men någonstans är det ändå okej
för erfarenheten säger ju att känslor ibland gör så ont att man vill sticka hål på hjärtat
eller lägga sig i en säng med flera täcken och försvinna lite
men det finns alltid orsaker
som gör att vi reser oss
ibland verkar det ju bara enklare att leva i den svartvita världen
där det finns rätt och fel
och det blir lätt att välja
och all musik är instrumental
känslor existerar men bara svagt


fast nej
det är inte så vi vill leva
vi vill leva färgglatt
ta riskerna
gråta i duntäcken och mot axlar
bara för att ibland kunna skrika av glädje
och det är liksom det som får oss
att slå på håkan när vi är sjuka
för att bli sådär naivt lycklig och tro att det finns en chans för fred i världen
och vi kan romantisera sockerdricka och cupcakes igen
och hårlockar som blåser i ögonen
men som plockas bort av långa pianofingrar
och som bästa vännen sa ungefär
vi är arton och vi har hela världen för fötterna
så lyssna på håkan eller det andra som får hjärtat att pumpa blodet fortare i ådrorna
det är vad jag ska göra
och just för tillfället
äta korv med bröd och tänka på sommaren

Kommentarer
Postat av: Anonym

helt sant, och du skriver om det så fint

2010-01-31 @ 15:28:31
URL: http://slitet.blogg.se/
Postat av: olivs

va fint du skriver julia!

2010-02-04 @ 21:27:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0