promenix
mamma och jag tog en promenad till stan. mami skjutsade mig på cykeln hem sen, jag höll bullen i kopplet. vi träffade fredrik och han fick en chock av höga busspriser.
ibland är jag inte så ensam som jag tror. men jag är framför allt gladare.
idag fick jag ett leende som gjorde mig alldeles mjuk i knävecken.
Kommentarer
Postat av: Anonym
julviva, vi pratar i morgon. jag kan inte ringa nu. puss.
Trackback
