osammanhängande religionssnack en tisdag

Buddha säger (sa) att livet är lidande. Visst, ibland suger livet verkligen. Det suger att vara singel och själv på lördag, det är förjävligt när man bråkar med någon man gillar, det är jobbigt när det inte finns chips hemma och så jävla vidare.
Visst.
MEN. Ibland är det underbart att vara singel (eller snarare, ibland träffar man någon ny att dela lördagkvällar med!), man blir oftast sams med den man bråkar med och i 100 procent av fallen är det bara att cykla och köpa en påse chips och sen bli lycklig.

Ibland är jag överlycklig, sådär så det känns som om det inte finns något slut på glädjen. Allt känns enkelt, skitkul, spännade och himla gött! Men eftersom jag kan ha toppar i livet, kan jag också ha dalar. Och dessa dalar är djupa, deppressioner och ångesthelveten. Men allt väger upp varandra. Jag vill kunna känna mycket istället för att vandra på den där medelvägen. För då får man aldrig känna sig överlycklig. Och hellre lite småångest ibland än aldrig skrattanfall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0