stenbacka

alltså, banano. jag är dig evigt tacksam för den här bloggen (eh ja... och resten av allt du gjort of course!)

igår var jag i molkom (tränar på att inte säga hemma längre) och det var jobbigt. tittade in i "mitt" rum som imorgon tillhör någon annan. jag ska lämna ifrån mig min guldnyckel och förstå att jag aldrig mer kommer tillbaka. att jag aldrig ska hålla för öronen när tåget åker förbi, att jag aldrig mer ska sitta framför brasan på vintern. att jag aldrig mer ska höra min dörr knarra varje morgon när jag öppnar den. att jag aldrig mer kanske kommer bo sådär stort. aldrig mera vitstipporna på gården om vårarna. aldrig mer potatis i landet framför huset. aldrig mer grus under fötterna och en och annan golfboll, aldrig mera min blåa gunga. aldrig mera barndom.

jaja, tårarna bara forsar nu när jag tänker på det.
men tack som fan för att ni gör detta möjligt för mig. för att ni ger mig anledningar att inte tycka att detta blir min undergång.
känns lite bättre snart. dusch

Kommentarer
Postat av: Anonym

och jag är evigt tacksam för att jag har dig. och ja, för det vi pratade om förut, att du inte blev tillsammans med e. :D

2008-04-13 @ 16:58:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0